Har du någonsin tvekat när du skriver ”juli” eller ”måndag” – ska det vara stor eller liten bokstav? De flesta svenskar lärde sig någon gång att månader och veckodagar ska skrivas med liten bokstav, men engelskans påverkan gör att felen blir allt vanligare. Enligt Språknämnden gäller samma regel för veckodagar, årstider och månadsnamn i svenskan – alltid med gemen. (Språknämnden, officiell svensk språkmyndighet)

Regel i svenskan för månader: liten bokstav · Regel i engelskan för månader: stor bokstav · Gäller även veckodagar: liten bokstav i svenskan · Officiell källa: Språkrådet/Institutet för språk och folkminnen

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
  • Hur mycket engelskan faktiskt påverkar svenskarna (DiVA-portal)
  • Exakt statistik över felaktig användning saknas (DiVA-portal)
3Tidlinjesignal
  • Svenska skrivregler (2008) fastslog regeln tydligt (DiVA-portal)
  • Ökad felanvändning observerad sedan 2010-talet (DiVA-portal)
4Vad händer härnäst
  • Automatisk korrekthetskontroll i textredigerare blir vanligare
  • Fortsatt engelsk påverkan på sociala medier

Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste skillnaderna mellan svenska och engelska skrivregler för tidsuttryck.

Nyckelfakta: Kapitlisering av tidsuttryck
Fält Värde
Månader i svenskan liten bokstav (t.ex. juli)
Veckodagar i svenskan liten bokstav (t.ex. måndag)
Månader i engelskan stor bokstav (t.ex. July)
Officiell källa Språkrådet via spraknamnden.se

Har månader stor bokstav på svenska?

Nej, månader skrivs alltid med liten bokstav i svenskan, oavsett var de placeras i en mening. Enligt Språknämnden (landets officiella språkmyndighet) gäller detta för alla månadsnamn: januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december.

De svenska skrivreglerna är tydliga: kapitalisering tillämpas endast vid meningsstart och för egennamn. Månadsnamn klassificeras som generiska tidsbegrepp, inte som egennamn.

Regler enligt Språkrådet

Den grundläggande principen för svenska språket är enkel: stor bokstav används endast i början av meningar och för egennamn. Månadsnamn klassificeras inte som egennamn utan som allmänna substantiv som betecknar en tidsperiod. Därför skriver vi ”juli var varmt i år” och ”den 15:e september börjar terminen”.

Samma princip gäller enligt Frågelådan vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF), som bekräftar att alla månadsnamn ska skrivas med liten begynnelsebokstav i svenskan.

  • januari, februari, mars, april, maj, juni
  • juli, augusti, september, oktober, november, december

Detta innebär att svenskan skiljer sig markant från engelskan, där varje månadsnamn alltid versaliseras.

Exempel på korrekt stavning

Här är några konkreta exempel på korrekt användning:

  • ”Jag åker till Grekland i juli.”
  • ”Den 1 december är det Lucia.”
  • ”Hans födelsedag är den 14:e mars.”

Dessa exempel visar att svenskan tillämpar versalisering konsekvent och förutsägbart.

Vanligt fel

Felaktigt skriver många ”i Juli” eller ”December är kallt” – fel som ofta beror på att engelska programvaror automatiskt föreslår stor bokstav efter punkteringer.

Skriver man månadsnamn med stor eller liten bokstav?

För den som skriver både svenska och engelska kan skillnaden vara förvirrande. I svenskan gäller konsekvent liten bokstav för månadsnamn, medan engelskan kräver stor bokstav i alla lägen.

Skillnad mot engelskan

Enligt Språknämnden har engelskan motsatt regel: månader och veckodagar skrivs alltid med stor begynnelsebokstav på engelska. På engelska skriver man alltså ”January is the first month” och ”Monday is the first day of the week”.

Fyra månader har identiska stavningar i båda språken – januari, oktober, november och december – vilket kan göra det extra lätt att blanda ihop reglerna.

Att förstå denna skillnad är avgörande för alla som publicerar texter på båda språken.

Vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att använda stor bokstav under påverkan av engelska. Enligt DiVA-portalen (akademisk uppsats med referens till Svenska Akademins grammatik) finns det ett ökat bruk av stor bokstav på veckodagar och månader i modern svenska, troligen påverkat av engelska eller tyska.

  • Fel: ”Jag träffade henne i Maj”
  • Rätt: ”Jag träffade henne i maj”
  • Fel: ”Den 1 Maj”
  • Rätt: ”Den 1 maj” eller ”1 maj”

Att undvika dessa fel stärker trovärdigheten i formella texter.

Varför skillnaden finns

Svenskans återhållsamma versalisering tillämpas endast på meningens första ord och egennamn. Månader och veckodagar är generiska tidsbegrepp, inte namn på specifika platser eller personer.

Skriver man veckodagar med stor bokstav?

Samma regel gäller för veckodagar som för månader: de skrivs alltid med liten bokstav i svenskan. (Språknämnden)

Regel för veckodagar

De svenska veckodagsnamnen är: måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag. Alla skrivs med gemen, oavsett position i meningen. Enligt Svenskaengelska.se (språkguide för svensk-engelsk översättning) slutar veckodagarna på ”-dag” i svenska och ”-day” i engelska.

  • måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag
  • lördag, söndag

Svenska skribenter vinner på att internalisera denna enkla regel.

Jämförelse med månader

Både veckodagar och månader följer samma princip. Språkrådet i Norge bekräftar att samma regel gäller i norska och danska: ”Måneder skal skrives med liten forbokstav”.

Att förstå den nordiska enhligheten stärker förtroendet för svenskans regler.

Tjänstemannen kan glömma

Enligt Evas skrivskola skrivs benämningar som anger typ eller funktion, som veckodagar, med gemen. Betoningen kan istället göras med kursiv eller fetstil om man vill framhäva en viss dag. Om du vill veta mer om hur man stavar månader på svenska, kan du läsa vår guide om ALV-laskuri arvonlisäveron laskeminen.

Varför skrivs månader med stor bokstav men inte årstider?

Både månader och årstider skrivs med liten bokstav i svenskan. Det som skiljer är att engelskan har stor bokstav för månader men fortfarande liten bokstav för årstider.

Regler för årstider

Vår, sommar, höst och vinter – alla årstider skrivs med gemen i svenskan, precis som månader och veckodagar. Enligt Svenskaengelska.se gäller samma princip på engelska: ”spring, summer, autumn/fall, winter” med liten bokstav.

  • vår, sommar, höst, vinter
  • Vår, sommar, höst, vinter (vid meningsstart blir det stor bokstav)

Att årstider och månader följer samma regel förenklar svensk stavning.

Historiska skäl

Den svenska versaliseringsregeln har historiska rötter i tyska språket, som också använder gemen för månader och årstider. Engelskan övertog däremot principen från latinet där gudars och månaders namn versalerades – månen som himlakropp, inte tidsperioden.

De etymologiska skillnaderna förklarar varför språken divergerade.

Hur skriver man den 1 maj?

Datum i svenskan skrivs med siffror och liten bokstav för månadsnamnet. Tal som ”1 maj” är alltså korrekt, medan ”1 Maj” skulle vara felaktigt.

Datumformat i svenskan

Enligt Klartext gäller grundregeln: stor bokstav i början av meningar och namn, liten bokstav annars. För datum betyder detta:

  • 1 maj, 2 juni, 3 juli (dag med siffra + månad med gemen)
  • Maj, juni och juli är sommarmånader (vid meningsstart)

Att behärska datumformat stärker professionalism i formella sammanhang.

Högtider som Valborg

Högtidsnamn som Valborg (Valborgsmässoafton) skrivs däremot med stor bokstav eftersom de fungerar som egennamn. Samma princip gäller för första maj som helgdag – skrivs ”1 maj” med siffra, eller ”första maj” om man skriver ut ordet. (ISOF Frågelådan)

  • Valborg (egennamn, stor bokstav)
  • 1 maj / första maj (datum, liten bokstav)
  • Nyårsdagen (helgdagsnamn, stor bokstav)

”Regeln är enkel: Namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan.”

— Falkblick Kommunikation (språkkonsult)

För svenska skribenter som publicerar texter offentligt – oavsett om det handlar om nyheter, akademiska arbeten eller sociala medier – är konsekvensen viktig. Fel som ”Mars var kallt” eller ”På Monday” avslöjar snabbt att författaren inte är säker på grundläggande svenska skrivregler.

Relaterad läsning: Röda dagar i juni 2025: Full kalender och ledigtips · Säger man grattis på mors dag – Rätt hälsning med exempel

Relaterad bevakning: regler för svenska och engelska fördjupar bilden av Stavas månader med stor bokstav – Regler för svenska och engelska.

Vanliga frågor

Använder du stor bokstav för ordet månader?

Nej, man använder aldrig stor bokstav för ordet ”månader” i svenskan. Alla månadsnamn – januari, juli, september och så vidare – skrivs med gemen. (Språknämnden)

Är Valborg med stort V?

Ja, Valborg (Valborgsmässoafton) skrivs med stort V eftersom det fungerar som egennamn för ett specifikt datum och en högtid, till skillnad från vanliga veckodagar och månader.

Ska man skriva första maj eller 1 maj?

Båda varianterna är acceptabla. ”1 maj” med siffra är vanligare i formella sammanhang, medan ”första maj” med utskrivet ord passar i löpande text. OBS: Skriv alltid med gemen för ”maj”.

Stavas månader med stor bokstav på engelska?

Ja, på engelska skrivs alla månadsnamn med stor begynnelsebokstav: January, February, March och så vidare. (Svenskaengelska.se)

Skrivs veckodagar med stor bokstav på engelska?

Ja, engelska veckodagar har alltid stor bokstav: Monday, Tuesday, Wednesday, Thursday, Friday, Saturday, Sunday. (Svenskaengelska.se)

Har man stor bokstav i årstider?

Nej, årstider (vår, sommar, höst, vinter) skrivs med gemen i svenskan. På engelska gäller samma princip: ”spring, summer, autumn/fall, winter” med liten bokstav. (Svenskaengelska.se)

Är månader en stor bokstav?

Nej, i svenskan är månader aldrig en stor bokstav. Regeln är konsekvent: använd gemen för alla månadsnamn i alla positioner i texten.