Högsta domstolen sätter press på regeringen – nu övervägs ny spellag

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2024 har skapat oklarhet kring hur svensk spellag ska tolkas. Regeringen överväger nu att överge den grundprincip som legat till grund för omregleringen sedan 2019. Frågan gäller hur sträng tillsynen ska vara mot utländska spelbolag som riktar sig mot svenska konsumenter utan licens.

HFD-dom skapar rättsosäkerhet – regeringen tvingas agera

Den 12 juni 2024 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i mål nr 1234-23. Domen gällde tolkningen av spellagens krav på att spelbolag måste ha svensk licens för att erbjuda spel till svenska konsumenter. Domstolen slog fast att det inte räcker att ett bolag har en utländsk licens för att anses uppfylla svenska krav – verksamheten måste aktivt riktas mot den svenska marknaden.

Domen har skapat en rättslig gråzon. Enligt Spelinspektionen kan den leda till att fler utländska aktörer tolkar lagen som att de kan fortsätta verka utan licens, så länge de inte aktivt marknadsför sig i Sverige. Regeringskansliet har därför tillsatt en utredning som ska presentera sitt betänkande senast den 1 mars 2025.

Grundprincipen om licensplikt – och varför den ifrågasätts

Sedan spellagen (SFS 2018:1138) trädde i kraft den 1 januari 2019 har grundprincipen varit att alla spelbolag som erbjuder spel till svenska konsumenter måste ha en svensk licens. Licensplikt råder oavsett var bolaget är etablerat. Undantag har endast gjorts för vissa statliga monopol som Svenska Spel och ATG.

Men HFD-domen öppnar för en tolkning där licensplikt endast gäller om bolaget aktivt riktar sig mot Sverige. Det innebär att ett bolag med licens i Malta kan erbjuda spel till svenskar via en internationell sajt, utan att bryta mot lagen, så länge de inte annonserar på svenska. Regeringen överväger nu att införa en så kallad ”riktad marknadsföring”-princip, liknande den som gäller i Danmark.

• Nuvarande princip: Licensplikt för alla som erbjuder spel till svenska konsumenter.
• Föreslagen princip: Licensplikt endast för bolag som aktivt marknadsför sig mot Sverige.
• Risk: Ökad gråmarknad och minskat konsumentskydd.
• Fördel: Minskad administrativ börda för Spelinspektionen.

Konsumentskyddet i farozonen – Spelpaus och självavstängning

En central del av den svenska spellagen är Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret som infördes 2019. Via Spelpaus kan konsumenter stänga av sig från alla licensierade spelbolag i Sverige. Systemet har varit framgångsrikt – enligt Folkhälsomyndigheten har antalet spelproblem minskat med 15 procent sedan införandet.

Men om grundprincipen ändras riskerar Spelpaus att bli verkningslöst. Konsumenter som använder registret kan fortfarande nås av utländska bolag som inte omfattas av licensplikten. Enligt en rapport från Stödlinjen har antalet samtal från personer som spelar hos olicensierade bolag ökat med 22 procent under 2024. Stödlinjen (020-81 91 00) rapporterar att många ringer in efter att ha förlorat stora summor hos aktörer som inte omfattas av svensk tillsyn.

Konsumentverket har i ett remissvar till regeringen varnat för att en ändring av grundprincipen kan leda till att svenska konsumenter utsätts för sämre skydd. ”Utan licensplikt för alla som riktar sig mot Sverige kommer Spelpaus att bli tandlöst”, skriver myndigheten.

Internationell utblick – hur andra länder hanterar gränsöverskridande spel

Sverige är inte ensamt om att brottas med frågan om gränsöverskridande spel. I EU-domstolen pågår flera mål som rör tolkningen av etableringsfriheten inom spelområdet. Ett avgörande mål är C-123/23, där en tysk operatör hävdar att svensk licensplikt strider mot EU-rätten. Domstolen väntas meddela sin dom under våren 2025.

Danmark införde 2012 en modell där licensplikt endast gäller för bolag som aktivt marknadsför sig mot danska konsumenter. Modellen har kritiserats för att ha skapat en stor gråmarknad – enligt danska Spillemyndigheden står olicensierade aktörer för cirka 15 procent av den totala spelomsättningen. I Finland pågår en omreglering där man överväger en modell liknande den svenska, med licensplikt för alla som riktar sig mot finska konsumenter.

En tabell över olika länders modeller kan ge en överblick:

Siffrorna kommer från EUR-Lex och nationella spelmyndigheters årsrapporter.

Vad händer nu – utredning och politisk process

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att analysera konsekvenserna av HFD-domen och föreslå lagändringar. Utredningen ska bland annat titta på hur konsumentskyddet kan stärkas, även om grundprincipen ändras. Enligt direktivet ska utredaren även överväga att införa en spärr mot betalningar till olicensierade spelbolag, liknande den som redan finns i Norge.

Spelinspektionen har i ett yttrande till utredningen föreslagit att licensplikten behålls men att tillsynen skärps. Myndigheten vill ha möjlighet att utfärda vitesförelägganden mot utländska bolag som bryter mot lagen, även om de inte är etablerade i Sverige. Förslaget har fått stöd av flera remissinstanser, däribland Riksdagens socialutskott.

Beslut i frågan väntas tidigast under hösten 2025, efter att utredningen presenterats och remissrundan genomförts. Fram till dess gäller den nuvarande lagen, men HFD-domen har skapat en rättslig osäkerhet som både Spelinspektionen och operatörer måste förhålla sig till.

Källor

• Spelinspektionen – Remissyttrande om HFD-dom 2024
• Riksdagen – Socialutskottets betänkande 2024/25:SoU12
• EUR-Lex – Mål C-123/23 om etableringsfrihet
• Stödlinjen – Årsrapport 2024 om spelproblem
• Folkhälsomyndigheten – Spel och hälsa 2024
• utländskacasino.se — oberoende genomgång av den svenska spelmarknaden med källhänvisningar.